Grållis till farbror doktor
Lilla Grållis är en äldre dam på över 10 år som fått leva ett hårt liv.
Hon var tidigt med om en tragisk händelse där hon fick bevittna
sin ägares självmord, mitt framför ögonen på henne och sina
kompisar. Grållis blev deprimerad, ville bara vara själv och sökte
sig till ensamma platser.
Grållis har haft otur och varit tvungen att flytta mellan olika
stödhem. Nu har denna dam äntligen fått komma till ett
underbart stödhem men kommer i nästa vecka få
genomgå en större operation, hon har fått en lätt variant av FORL.
Grålli bor i ett stödhem utanför Helsingborg och veterinären där
vill inte låta oss fakturera eller göra avbetalning utan endast
kontanta pengar. Operationen kommer kosta ca 7000 kronor,
det är mycket pengar för oss men ett självklart val!
Vi behöver nu er hjälp med att bekosta Grållis operation!
Plusgiro 302628-3, märk betalningen "vårdkonto"
Tittut!
Thorsten gör små men tydliga framsteg!
Lika snabbt som han kom försvann han också,
Han har fortfarande kvar lite rester från sin förkylning.
Detta underlättar för mig när jag ska leta rätt på honom,
han är nämligen tät i näsan.
Här om dagen när jag låg på sängen och gosade med
en av mina katter hörde jag hur Thorstens snoriga näsa
kom närmre och närmre. Ett tu tre så hoppade han upp
på sängen och klättrade helt sonika över mig!
Väl över på andra sidan tar han några steg och vänder sig
sedan om. "Hej Thorstis..." säger jag och får en klart
misstänksam blick tillbaka, såg ut som att han tänkte
"oj det var visst en människa, bästa jag gömmer mig"
Och så sprang han iväg på sina små men ack så snabba ben!
Lika snabbt som han kom försvann han också,
in under soffan eller upp i klätterträdet =)
Thorsten!
Möt Thorsten!
En liten, svart och allmänt ointresserad av människor!
Thorsten (yes, stämmer bra, han är döpt efter the one and only
Thorsten Flink!) fångades in på Rosengård av en annan förening
som tyckte att han var för liten för att göra TNR på. Dom hade ingen
möjlighet att att ordna ett stödhem till honom så dom kontaktade
oss och självklart vill vi ge denna lille rackare en chans till ett liv i
värme och trygghet.
Thorsten är inne på sin andra vecka inomhus (dock ny i mitt hem)
och är fullständigt ointresserad av att ha någon som helst kontakt
med mig! Sitter och trycker i någon vrå av mitt kök som han
finner lämpligt för stunden.
Idag fick han träffa mina kisar för första gången och jäklar
vilken skillnad! Lille Thorsten började prata och gick helt orädd
fram och hälsade på Cesam och Alice.
Ingen fräste och inga klor ven, matte blev mycket
stolt även sina kisar =) Detta känns som en mycket bra start!
//Greta
